Matavfall
Matavfall kan vara rester av tillagad mat likväl som råvaror som blivit dåliga. Använd alltid en papperspåse avsedd för matavfall.
Vad händer sen?
Det insamlade matavfallet transporteras till Tekniska verken i Linköping. I en förbehandlingsanläggning mals matavfallet ner till en slurry som hygieniseras genom uppvärmning. Materialet kyls ner och förs vidare till en rötkammare, en syrefri miljö som håller ungefär 42 grader. I genomsnitt ligger materialet i rötkammaren ungefär 50 dagar. Enkelt beskrivet bryts materialet ner för att sedan jäsa och slutligen bildas en gas som består av ungefär 65 % metan och 35 % koldioxid. Gasen renas från koldioxid och blir då biogas. Resterna efter rötningen blir till biogödsel.
Biogas som drivmedel
Biogas kan bland annat användas som drivmedel i våra fordon. Biogasdrivna fordon innebär stora fördelar för vår miljö eftersom de släpper ut färre hälsoskadliga partiklar och ger oss en bättre utomhusluft än med bensin- och dieseldrivna fordon. Att omvandla matavfallet till en energikälla innebär på detta sätt en stor vinst för vår miljö.
BIOGÖDSEL ersätter konstgödsel
Biogödsel från matavfall har ett högt näringsvärde och en bra sammansättning av de ämnen som våra grödor behöver. Idag importerar Sverige mineralgödsel som vi använder på våra åkermarker. Denna typ av gödsel har en betydligt större miljöpåverkan än biogödsel.
Exempel på avfallstyper
- Akvariefisk
- Ananas
- Apelsinskal
- Avokado, kärna och skal
- Bananskal
- Benrester, stora mängder
- Bivax
- Bröd
- Exotisk frukt
- Fiskben