Vad händer med mitt avfall?

Avfall som samlas in via soptunnan genom abonnemanget Fastighetsnära insamling (FNI), körs till våra omlastningsstationer i Värnamo och Gislaved. Vid våra omlastningsstationer tippas allt material som samlats in, hålls åtskilt och omlastas för vidare transport.

En första okulär bedömning av de olika fraktionerna görs redan när sopbilschaufförerna öppnar locket till soptunnan vid fastigheten. Finns det några synbara felsorteringar så töms inte kärlet och fastighetsägaren meddelas att de måste rätta till felsorteringen innan kärlet kan tömmas.

Vid våra omlastningsstationer hålls avfallet åtskilt samt kontrolleras okulärt så att inget är felsorterat. Materialet omlastas sedan i stora containrar för att optimera transporterna. Alla utgående transporter vägs på vågen vid våra omlastningsstationer och körs sedan vidare. Förpackningar lämnas över till förpackningstillverkarnas producentansvarsorganisation, Förpackningsinsamlingen (FTI). Matavfall transporteras till en biogasanläggning och restavfall till förbränning.

Avfallstrappan med deponi, energiutvinning, återvinning, återanvändning och minimera som de fem stegen.

Restavfallet blir elektricitet och fjärrvärme

Restavfall är avfall som inte går att återanvända eller återvinna på annat sätt än genom förbränning. Allt som hamnar i påsen för restavfall körs till förbränning för energiåtervinning. Det är därför viktigt att metall, porslin och glas som inte brinner lämnas på återvinningscentralen. I kraftvärmeverket förbränns restavfallet och blir till elektricitet och fjärrvärme.

Matavfallet blir biogödsel och biogas

Det insamlade matavfallet transporteras till en biogasanläggning. Materialet förs vidare till en rötningskammare där det rötas. I denna process uppstår biogas.. Det som blir kvar efter processen används som biogödsel.

BIOGAS

Biogas kan bland annat användas som drivmedel i våra fordon. Biogasdrivna fordon innebär stora fördelar för vår miljö eftersom de släpper ut färre hälsoskadliga partiklar och ger oss en bättre utomhusluft än med bensin- och dieseldrivna fordon. Att omvandla matavfallet till en energikälla innebär på detta sätt en stor vinst för vår miljö.

BIOGÖDSEL

Biogödsel från matavfall har ett högt näringsvärde och en bra sammansättning av de ämnen som våra grödor behöver. Idag importerar Sverige mineralgödsel som vi använder på våra åkermarker, men denna gödsel har en betydligt större, negativ miljöpåverkan. Genom att samla in och ta tillvara på matavfallet kan vi bli mindre beroende av mineralgödsel, vilket i förlängningen bidrar till en bättre miljö.

Plast blir möbler och påsar

Av hårda plastförpackningar tillverkas bland annat blomkrukor, delar till fordonsindustrin, byggindustrin, och många andra plastprodukter. Ett ton hårda plastförpackningar kan återvinnas till 84 000 blomkrukor. Mjuka plastförpackningar återvinns huvudsakligen till nya sopsäckar, bärkassar och kabelskydd. Ju fler plastförpackningar som återvinns, desto mindre olja behövs i tillverkningen av nya plastprodukter.

Papper blir papper

Pappersfibrer är så starka att de tål att återvinnas fem till sju gånger utan att styrkan försvinner. Använda mjölkpaket och sockerpåsar blir genom återvinningen till nya förpackningar, till exempel pizzakartonger eller pastapaket. När fibrerna sedan är utslitna är de fortfarande ett värdefullt bränsle.

Metall blir nya motordelar

Stål och aluminium kan återvinnas hur många gånger som helst utan större kvalitetsförlust. Stålet sorteras bort från aluminiumet bland annat med hjälp av magneter. Vid omsmältning av insamlade stålförpackningar sparas 75 procent av energin som behövs för att framställa stål från järnmalm. Aluminium smälts ned och gjuts till aluminiumtackor som används som ny råvara för till exempelvis motordelar. Metallen kan användas om och om igen och hela 95 procent av energin sparas.

Gammalt glas blir nytt glas

Glas går att återvinna hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras. När återvunnet glas används som råvara krävs 20 procent mindre energi jämfört med ny råvara. Cirka 40 procent av det återvinningsbara glaset används för tillverkning av nya flaskor och lika mycket går åt vid tillverkning av byggnadsisolering. Glöm inte bort att sortera ut färgat och ofärgat glas för att det ska kunna gå att återvinna så mycket som möjligt.

Gamla tidningar blir nya tidningar

Pappersfibern kan återvinnas fem till sju gånger innan den är utsliten och förbränns. De insamlade tidningarna skickas vidare till papperbruk där de genomgår en process för att ta bort trycksvärta och bli till massa. Pappersmassan formeras sedan till nytt papper i pappersmaskinen. De blir sedan till nya tidningar och en viss del blir till hushålls- och toalettpapper.

SMHI varnar för omfattande snöfall och besvärligt väglag. Det kan innebära svårigheter för sopbilarna att ta sig fram och förseningar kan förekomma. Vi ber dig att ha dina kärl ute till de blivit tömda.