Ej återvinningsbart (deponi)

Det avfall som inte kan återvinnas läggs på deponi. Det gäller exempelvis sammansatta material som inte går att återvinna eller utvinna energi ur. Till deponin förs också askor från energiproduktion (till exempel avfallsförbränning), förorenade jordmassor med mera.

Det ställs olika krav på deponier beroende på vilket avfall som tas om hand där. Farliga ämnen ska inte kunna läcka ut till omgivningen.

Sedan 1994 har mängden kommunalt avfall till deponi minskat med 94 procent procent. Ökad källsortering som gjort det möjligt att öka återvinningen är en viktig orsak till att vi kunnat minska deponeringen. Men ökad förbränning med energiutvinning och deponeringsförbud har också bidragit till den minskade mängd avfall som deponeras. Sedan den 1 januari 2002 är det nämligen förbjudet att deponera utsorterat brännbart avfall, och sedan den 1 januari 2005 är det förbjudet att deponera organiskt avfall.

EXEMPEL PÅ ej återvinningsbart

  • Keramik
  • Lecakulor
  • Glasfiber
  • Isolering (ingen asbest)
  • Spegelglas

Lämnas till: Återvinningscentral.

Sidan uppdaterades senast: