En hållbar framtid

För att vi ska nå en hållbar framtid, för att framtida generationer ska kunna ha samma möjligheter som vi, krävs det att vi alla hjälps åt. Att sortera avfallet är viktig, men vi behöver också inse att det är skillnad mellan att bli bättre på att sortera och att minska den totala avfallsmängden.

När avfallssorteringen blir bättre innebär det en minskning av restavfallet i soptunnan men den totala avfallsmängden minskar inte. Avfallet har bara bytt plats. Det mest resurseffektiva är att förbygga avfall. Det är exempelvis cirka tio gånger bättre ur klimatsynpunkt att laga till en ny maträtt av resterna från igår än att göra biogas till bilar av maten. Om vi kan öka livslängden och återanvända textilier istället för att slänga dem i soporna och köpa nya, minskar konsumtionen av nyproducerade kläder och vi sparar råvaror, energi, vatten och kemikalier som förbrukas vid nyproduktion.

Genom att utnyttja resurserna effektivt, förändra konsumtionsmönster och förlänga produkters användningstid kan mängden avfall minskas. Även återanvändning är ett viktigt steg mot avfallsminimering.

Avfallstrappan

EU har beslutat om en så kallad avfallshierarki, eller avfallstrappa, som även styr hur avfallet tas omhand i Sverige. Ju högre upp i avfallstrappan vi befinner oss, desto bättre är det.

1. Förhindra att avfall skapas, så kallad avfallsminimering
2. Återanvänd
3. Återvinn material
4. Utvinn energi genom förbränning
5. Deponera, det vill säga lägg på soptipp

1. Enligt avfallstrappan bör vi i första hand se till att det skapas så lite avfall som möjligt. Det är det bästa sättet att minska användningen av jordens resurser och påverkan på miljön. Särskilt viktigt är det att minimera mängden farligt avfall. Läs mer om avfallsminimering Länk till annan webbplats. på sopor.nu.

2. Det avfall som faktiskt finns ska vi försöka återanvända, till exempel genom att skänka bort gamla saker eller lämna dem till second hand butiker. Även pantflaskor i glas är ett exempel på återanvändning.

3. När återanvändning inte är möjligt ska vi återvinna materialet. Det gör vi idag bland annat med förpackningar och tidningar men också genom kompostering eller rötning av matavfall och trädgårdsavfall.

4. Om avfallet inte kan materialåtervinnas ska energin i avfallet utvinnas genom förbränning.

5. Avfall som ska ut ur kretsloppet och som inte kan hanteras på annat sätt går till deponering. Det finns olika deponier beroende på farlighet.

Avfallstrappan som visar avfallsheirarkin, Deponera, energiutvinna, återvinna, återanvända och minimera. Minimera avfall är översta steget på trappan och det steg vi strävar mot.

Vad kan jag göra?

Skulle alla leva som vi gör i Sverige behövs cirka fyra jordklot. I takt med att vi konsumerar mer, ökar även vårt avfall. Trots att vi är bra på att återvinna vårt avfall måste vi försöka att minska avfallet. Att som privatperson försöka minska sitt avfall är viktigt eftersom man då bidrar till en bättre miljö och en hållbar utveckling för framtiden.

Det bästa avfallet är det som aldrig uppstår

På 50-talet generade genomsnittsvensken 50kg/år. 2021 är den siffran uppe i 475 kilo avfall per år. En siffra som går att ändra på med hjälp av lite kunskap. Vårt mål är att vi ska ha så lite avfall som möjligt, och att det avfall som ändå uppstår ska sorteras rätt så att allt kan återvinnas.

Hur mycket väger en telefon?

En mobiltelefon väger ca 200 gram, så om man slänger den och köper en ny borde det bli ca 200 gram avfall, eller? Det fungerar inte riktigt så.

För att producera en mobiltelefon krävs det exempelvis framställning och användning av kemikalier samt utvinning av metaller genom gruvdrift. Detta resulterar i gruvavfall och slaggprodukter. För varje mobiltelefon som tillverkas ger det upphov till 86 kilo avfall. Det innebär att stora mängder avfall har uppkommit redan innan själva telefonen är slängd. Osynligt avfall som vi konsumenter aldrig får se.

En ny laptop leder till totalt 1 200 kilo avfall. För ett par bomullsbyxor är motsvarande avfallmängd 25 kilo. Dessutom används den ändliga resursen olja och gas som både bränsle och råvara till många produkter.

Minska ditt avtryck

  • Köp inte mer än du behöver - minska dina inköp och förpackningar.
  • Försök prioritera kvalitet före kvantitet och satsa på produkter som håller länge.
  • Reparera saker som gått sönder.
  • Om du inte längre vill ha något kanske det finns någon annan som vill ha det istället - återanvänd när det är möjligt.
  • Om du inte kan återanvända – se till att sortera avfallet så att det kan återvinnas.
  • Om det inte går att återvinna – sortera avfallet så att det går till energiutvinning.
  • Sortera ut det farliga avfallet så att det tas omhand på regelrätt vis.
  • Ge upplevelsepresenter istället för saker.
  • Låt barnen byta leksaker med kompisar.
  • Ordna loppisar.
  • Låna böcker på biblioteket eller av varandra.
  • Låna prylar av grannar eller vänner som du vet att du bara behöver någon enstaka gång, till exempel borrar, trädgårdsredskap.
  • Använd plastkassen flera gånger eller ta med egen tygpåse till affären.
  • Drick kranvatten istället för vatten på flaska eller burk.
  • Använda tygnäsdukar istället för pappersnäsdukar. Tygnäsdukar kan tvättas och användas igen och igen.
  • Sätt upp "Nej-tack-till-reklam-skylt" på brevlådan.
  • Kontakta avsändaren till reklam och tidningar du inte har nytta av och be dem sluta skicka.
  • Använd dig utav E-faktura istället för pappersfaktura
  • Planera matinköpen väl så allt hinner tillagas innan det blir gammalt.
  • Laga mat av rester.
  • Berätta för andra vad du gör för miljön, det kan spridas som ringar på vatten.